Här kan ni följa mina förberedelser inför "The toughest footrace on earth" Marathon Des Sables. Ett lopp om 25 mil genom Sahara.
Jag började springa sommaren 2009 när jag förlorade min dotter Lisa 14 år. Det var min kompis Fredrik som fick med mig ut på löprundor. Löpningen har varit en enorm hjälp i mitt sorgearbete. Idag har jag ett fungerande liv och jag älskar livet igen.

Så ofta jag får tillfälle föreläser jag om min väg tillbaka till ett fungerande liv och de verktyg jag använt, förberedelserna inför mitt äventyr i öknen i april, min löpning, inspiration, mål och målbilder.
Lisa pratade ofta om att hon ville bli barnläkare. Jag tror hon hade kommit att arbeta för Läkare Utan Gränser. En organisation som jag tycker är fantastisk och som hjälper så många. Nu vill jag hjälpa dem. Därför har jag startat en insamling. Stöd insamlingen till Läkare Utan Gränser genom att satsa valfritt antal kronor. Ett bidrag lämnar ni genom att klicka på bilden "Läkare Utan Gränser" till vänster.


onsdag 21 november 2012

Balanserar på gränsen

Vissa dagar är tuffare att komma i springskorna. Idag är en sådan dag. Jag ligger rätt skönt i soffan efter en god middag. Det är inte lika lätt när det är mörkt 5 grader och lite regn. Det lockar inte lika mycket som en skön sommardag eller solig höstdag. Dessutom känner jag nu att träningsmängden ligger på gränsen till vad jag fysiskt och mentalt klarar av. Det sliter att springa många långpass och dessutom flera pass med en tung ryggsäck. Nu gäller det att plocka fram målbilderna. Kicken av dopamin och endorfiner som kommer under passet.   Känslan av tillfredsställelse som jag vet infinner sig efter genomfört pass. Så klart också äventyret i Marocko i april. YES, nu kom lusten. På med kläder och iväg. Vi hörs och ses
Upplagd av kl.

1 kommentar:

  1. Jinx22 november 2012 kl. 10:57

    Du är stark Johan, säg till när det går tungt så kommer jag med och springer med dig, går lättare när man är två.
    Att lämna mig "väntandes i regnet" gör man bara en gång...:-)
    Så lite lockande och lite piska så fixar det mesta sig.
    Höres
    Jonas

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)