
Marathon Des Sables ‘The toughest footrace on earth` Genom Sahara för LÄKARE UTAN GRÄNSER.
Här kan ni följa mina förberedelser inför "The toughest footrace on earth" Marathon Des Sables. Ett lopp om 25 mil genom Sahara.
Jag började springa sommaren 2009 när jag förlorade min dotter Lisa 14 år. Det var min kompis Fredrik som fick med mig ut på löprundor. Löpningen har varit en enorm hjälp i mitt sorgearbete. Idag har jag ett fungerande liv och jag älskar livet igen.
Jag började springa sommaren 2009 när jag förlorade min dotter Lisa 14 år. Det var min kompis Fredrik som fick med mig ut på löprundor. Löpningen har varit en enorm hjälp i mitt sorgearbete. Idag har jag ett fungerande liv och jag älskar livet igen.
Så ofta jag får tillfälle föreläser jag om min väg tillbaka till ett fungerande liv och de verktyg jag använt, förberedelserna inför mitt äventyr i öknen i april, min löpning, inspiration, mål och målbilder.
Lisa pratade ofta om att hon ville bli barnläkare. Jag tror hon hade kommit att arbeta för Läkare Utan Gränser. En organisation som jag tycker är fantastisk och som hjälper så många. Nu vill jag hjälpa dem. Därför har jag startat en insamling. Stöd insamlingen till Läkare Utan Gränser genom att satsa valfritt antal kronor. Ett bidrag lämnar ni genom att klicka på bilden "Läkare Utan Gränser" till vänster.
söndag 31 mars 2013
25 000 kr -> 35 000 ->

lördag 30 mars 2013
Hetsjakt på viktminskning

Snälla skriv till nr 953
Här kan ni skriva till deltagare under loppet, jag är deltagare nummer 953. Jag kommer behöva all energi jag kan få under loppet. Så snälla skriv.
fredag 29 mars 2013
Fredsbevarare

Otålig - Vill iväg
Packningen klar - Check
Läkarens godkännande med arbets EKG - Check
Passet - Check
Formen-Check
Nu vill jag iväg. Efter intervall 5 x 1 km i 3,55 fart i motvind utan att förta mig känns att formen är där. Kan dagarna inte bara rinna iväg så jag får börja äventyret.
tisdag 26 mars 2013
Jädrans vilken energikick
Gårdagens pass i bastun gick som en dans. Det blev 60 minuter och 23 km på testcykeln i bastun i en värme på ca 45 grader och det kändes så lätt. Energin kom från alla gåvor till min insamling för Läkare Utan Gränser och alla lyckönskningar som ramlade in under dagen. Alla ni som stöttar mig och min insamling ska veta att det ger en enorm energi som jag kan bära med mig under loppet. Ett stort tack till alla. Mitt insamlingsmål på 25 000 kr är uppnått. Men ni som känner mig vet att jag tycker gränser är till för att flyttas längre fram och högre upp. Därför har jag nu höjt insamlingsmålet till
35 000 kr.
torsdag 21 mars 2013
tisdag 19 mars 2013
Värmeanpassning på cykel i bastun
15 dagar till avresa och 5 pass i bastun på cykeln är avklarade. Snittemperaturen har legat på strax över 40 grader. Mycket vätska blir det. Under ett pass på 30 min är det inga problem att dricka 1 liter vatten. Totalt har det blivit 2 tim och 40 min i bastun. Förhoppningsvis blir det 10 timmat till före avresan. Så här långt känns det fantastiskt bra.
söndag 17 mars 2013
Långpass i strålande solsken
Sista långpasset, 26 km, med full ryggsäck, 9 kg, klarades av i strålande sol och trevligt sällskap, tack Thomas Ivarsson och Mikael Kretz, i Skrylle. Det kändes kanonbra och backarna på skryllemilen var bra träning inför sanddynerna i Sahara. 18 dagar kvar
fredag 15 mars 2013
Jippie, klarad besiktningen utan anmärkning
Hälsokontroll med arbets-EKG - check.
Idag var det dags för den för Marathon Des Sables obligatoriska hälsokontrollen. Utan den får man inte starta. Så i morse bar det av mot Capio i Eslöv. Jag var rätt så nervös. För tänk om de skulle upptäcka något som skulle göra att de avrådde mig från att starta. På plats träffade jag den trevliga sjuksköterskan Camilla som kopplade upp en massa sladdar på bröstkorgen, tog mitt blodtryck och sa åt mig att trampa på testcykeln. Camilla förklarade mycket pedagogiskt hur testet skulle gå till. jag trampade så att svetten lackade och efteråt blev det en skön dusch. Efter duschen hade jag en mycket trevlig pratstund med dr Jadwiga som anlyserat mitt arbets-EKG. Vi hann också prata den del om livet . Hon var klok. Fler läkare borde ha samma inställning till sitt yrke som hon.
Resultatet blev i alla fall med beröm godkänt. Med min ålder, längd och vikt var tydligen normalvärdet 190 och jag klarade 370.
Full fart framåt mot Sahara och Marocko.
Idag var det dags för den för Marathon Des Sables obligatoriska hälsokontrollen. Utan den får man inte starta. Så i morse bar det av mot Capio i Eslöv. Jag var rätt så nervös. För tänk om de skulle upptäcka något som skulle göra att de avrådde mig från att starta. På plats träffade jag den trevliga sjuksköterskan Camilla som kopplade upp en massa sladdar på bröstkorgen, tog mitt blodtryck och sa åt mig att trampa på testcykeln. Camilla förklarade mycket pedagogiskt hur testet skulle gå till. jag trampade så att svetten lackade och efteråt blev det en skön dusch. Efter duschen hade jag en mycket trevlig pratstund med dr Jadwiga som anlyserat mitt arbets-EKG. Vi hann också prata den del om livet . Hon var klok. Fler läkare borde ha samma inställning till sitt yrke som hon.
Resultatet blev i alla fall med beröm godkänt. Med min ålder, längd och vikt var tydligen normalvärdet 190 och jag klarade 370.
Full fart framåt mot Sahara och Marocko.
måndag 11 mars 2013
Medicinmannen
Idag har jag varit hos Jonas "Magic fingers" Viklund på IMC i Malmö. Han konstaterad snart att det var en överansträngning som gjort att hjärnan kopplat ifrån vissa muskler som gjorde att mina ben var svaga i vissa moment. Men med några magiska tryck med fingrarna kopplad Jonas upp benen med min lilla hjärna igen och styrkan var tillbaka. Jonas visade var jag skulle trycka om samma sak hände igen och jag fick några bra förebyggande övningar. Annars påpekade han det jag länge misstänkt att jag har en stryktålig kropp när det kommer till träning. För i övrigt var benen i toppfunktion trots min ålder och den träningsmängd och belastning jag utsatt dem för. Nu blir det full fart och satsning mot Sahara igen.
TACK JONAS
TACK JONAS
lördag 9 mars 2013
Packad :-)
Nu har jag allt material som jag ska ha med mig under Marathon Des Sables. Jag har provpackat och det får nog göras några gånger innan allt får plats och hittar sin plats. Bra packningstips mottages tacksamt.
Rosa
Gött,
Gav mig ut före frukost. Det kändes kanon i kroppen och benen. Idag höll det hela 10 km innan känningen i knävecket kom. Det måste ha varit mina nya fina compressions calfs.
Gav mig ut före frukost. Det kändes kanon i kroppen och benen. Idag höll det hela 10 km innan känningen i knävecket kom. Det måste ha varit mina nya fina compressions calfs.
fredag 8 mars 2013
Grus i maskineriet
Förkylning och träningsuppehåll i fem dagar. Sedan två pass och känning i baksida lår/ knäveck. Andra passet fick avbrytas efter 4 km. En konstig bladning av smärta och en kittlande känsla i vänster knäveck och som strålar ner på utsidan av hälen. Ska det strula nu när det är mindre än en månad kvar till start. Här har jag tränat hårt i 11 månader utan något strul och så kommer det nu. JÄVLA SKIT. Samtidigt får jag försöka se det positivt. Det kunde varit värre. Träningsbelastningen har varit betydligt högre än vad kroppen någon gång tidigare varit utsatt för. Det kunde strulat tidigare och i betydligt större omfattning. Träningen är gjord. Fysiskt är jag så redo att jag hade kunnat starta loppet idag. Nu handlar det om att hålla mig frisk och hel fram till starten. Det får bli en blandning av rehab och underhåll av träningen fram till start. Jag har tid hos sjukgymnasten på måndag.
onsdag 6 mars 2013
En manlig förkylning skojar man inte bort
Föda barn har jag hört ska vara tufft. Men en förkylning på en man måste ändå vara värre än värst. Lyckligtvis gick den över ganska snabbt. Insjuknade i lördags och redan igår kände jag tillräckligt frisk för att ta en löprunda i det soliga vårvädret. Men jag lyckades övertala mig själv att vänta en dag till. Tänk att 5 dagars ofrivilligt uppehåll från löpningen kan kännas som en evighet och att abstinensen kan vara så brutalt jobbig.
Men sicken härlig känsla det var idag att äntligen åter få flyta fram över asfalten, dra in luften långt ner i lungorna och på lätta ben lägga meter efter meter bakom sig. Fick ihop sammanlagt 14 km.
Idag blev det också ett första test av min sandgaiters. Skomakaren hade i förra vecka klistrat och sytt fast kardborrebandet på skorna i vilket gaitern ska fästas. Det funkade utmärkt. Ett stort tack till Caroli skomakeri i Malmö.
Men sicken härlig känsla det var idag att äntligen åter få flyta fram över asfalten, dra in luften långt ner i lungorna och på lätta ben lägga meter efter meter bakom sig. Fick ihop sammanlagt 14 km.
Idag blev det också ett första test av min sandgaiters. Skomakaren hade i förra vecka klistrat och sytt fast kardborrebandet på skorna i vilket gaitern ska fästas. Det funkade utmärkt. Ett stort tack till Caroli skomakeri i Malmö.
lördag 2 mars 2013
Människobyn är farlig
När europeerna kom till Amerika förde de med sig en massa sjukdomar som inte funnits där tidigare och som dödade många indianer.
Hela vintern har träningen flutit på fantastisk bra och trots att influensan härjat i Skåne bland familj, vänner och kollegor så har jag lyckats hålla mig frisk. Våra skånska normala, hänsynstagande och beskedliga baciller och virusar har förstått att jag inte haft tid att vara sjuk.
Igår åkte jag till Människobyn för att fira lillasysters födelsedag och vad händer. Jo, idag vaknar jag upp med en förkylning. Människobyns baciller och virusar är som dess invånare som jag brukar möta i tunnelbana, d v s stressat far fram utan att ta hänsyn till vem de möter. Människobyns baciller och virus kastade sig över mig utan att ta hänsyn till att jag inte har tid med några förkylningar. Dagens planerade långpass i Människobyn, Södermalm och Kungsholmen runt, fick ställas in.
Men allt går att vända till något positivt. Jag har kännt mig lite sliten i benen senaste veckan. Förkylningen känns inte så allvarlig, ingen feber, och allmäntillståndet är bra. Kroppen får nu en välförtjänt vila och är snart redo för de sista veckornas hårdkörning före avresan till Marocko den 4 april.
Hela vintern har träningen flutit på fantastisk bra och trots att influensan härjat i Skåne bland familj, vänner och kollegor så har jag lyckats hålla mig frisk. Våra skånska normala, hänsynstagande och beskedliga baciller och virusar har förstått att jag inte haft tid att vara sjuk.
Igår åkte jag till Människobyn för att fira lillasysters födelsedag och vad händer. Jo, idag vaknar jag upp med en förkylning. Människobyns baciller och virusar är som dess invånare som jag brukar möta i tunnelbana, d v s stressat far fram utan att ta hänsyn till vem de möter. Människobyns baciller och virus kastade sig över mig utan att ta hänsyn till att jag inte har tid med några förkylningar. Dagens planerade långpass i Människobyn, Södermalm och Kungsholmen runt, fick ställas in.
Men allt går att vända till något positivt. Jag har kännt mig lite sliten i benen senaste veckan. Förkylningen känns inte så allvarlig, ingen feber, och allmäntillståndet är bra. Kroppen får nu en välförtjänt vila och är snart redo för de sista veckornas hårdkörning före avresan till Marocko den 4 april.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)